Flyttlådorna radar upp sig i vardagsrummet och de som ännu är tomma väntar ivrigt på att få böcker eller tallrickar iproppade i sig. Men jag börjar inse, allt eftersom mitt rum töms på innehåll, hur verkligt allt är.
Bostadsbidragsansökan och hyreskontrakt tar blicken ifrån lådorna ett tag, men förstärker bara den där känslan. It's real now. I'm om my way.
Jag vet inte hur det känns än. Läskigt. Skönt? Helt underbart kanske. Men lite jobbigt är det. Så använder det som ursäkt att sluta kånka tunga flyttlådor och sätter mig och drömmer mig bort här vid datorn en stund i stället.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar