Jag har fler läsare när jag skriver något

Kanske inte så konstigt, men det märks jättetydligt när det har blivit ett sånt här glapp i bloggen hur fort jag tappar dagliga läsare. Intressant, då är ni alltså här för att läsa det jag skriver och halkar inte bara in här slumpmässigt utan att veta vad ni gör. Grattis! =)

Saker jag hade tänkt blogga om men som inte blev av:

Torsdags:
Blodgivning, hade tänkt att skriva ett uppmuntrande, inspirerande och glatt inlägg om hur bra det känns att hjälpa någon och försökt fått er att gå in på www.geblod.nu och anmäla er. Men... Jag kan inte direkt ljuga för er och säga att det är särskilt trevligt, bekvämt eller skönt att lämna blod. Det kan vara det ibland. Men inte i torsdags. Om ni vill ha skräck-scenariot så kommer det här: De kör in en vattenslang i en av dina armar, fast med en nål på så att det ska sticka till lite också. (kanske överdrev diametern, men det är inget litet blodprov vi pratar om.) Sen ligger du och kramar en sån där stressboll i 10 minuter, och varje gång du kramar bollen rör sig nålen lite så att det känns att den sitter i armen (bara så att man inte glömmer bort det). JAg har inga problem med att se blodet rinna ner i påsarna, men tycker man det är äckligt ska man nog inte titta. Sen när man är färdig bränner de ihop slangen och drar ur nålen och du får en liten tuss att hålla mot såret tills det slutar blöda. Sen får du en tejpbit och ett fint bandage. Så. Klart. Eller, då brukar det vara klart, och då får man fika och juice och järntabletter (och ett glas eller en t-shirt eller ett presentkort om man vill) och får sitta i väntrummet och vila innan man kör hem. Eller så har man otur, och mår dåligt efteråt.. Och givetvis gjorde jag det i torsdags och svimmade förstås nästan direkt efter jag rest mig upp. Jag tycker det känns så hemskt när man inte ser nåt, och när hörseln bara försvinner bort - men om man ska svimma någonstans så är Blodcentralen ganska bra. De är nog vana, det tog bara några sekunder innan jag låg ner på britsen igen och de tippade den bakåt den här gången (för att få blod till huvudet) och öppnade fönstret. Efter en halvtimme mår man helt okej igen. (Sen att man mår halvkasst, tänk början av en förkylning, en hel dag efteråt och är trött o slö tänker jag inte berätta, för jag har säkert skrämt bort allt för många redan). Nu förstår ni varför det inte blev nåt uppmuntrande, inspirerande och glatt inlägg.

THN/Karlstad:
Jag hade också tänkt att uppdatera kalendern, men mallen är i Karlstad så jag trixar med en gammal version här. Eh, men just nu är jag i THN. Snart är jag det inte. Fortsättning följer.

Fredag:
Tänkte skrivit om mammas födelsedagskalas och såpbubblelekar med barnen Vilda och Madde men hann inte eftersom jag åkte ut till stugan på fredagen. Kunde skrivit på morgonen men skulle iväg o fika med E.


That's it. Nu får ni vänta tills nästa gång jag skriver nåt. :)