lördag, december 23, 2006

Dan före dan

Vem är egentligen den där Dan? Och vem går före honom hela tiden?

Imorgon är det julafton. Då ska släkt, oerhört mycket mat, granar emd kulor och glitter, godis och paket samsas om uppmärksamheten. Eller så bänkar man sig framför Kalle Anka och Karl Bertil och tillbringar kvällen framför teven. Och man får inte glömma Tomten. Han kommer alltid förbi på julafton.

Jag pratade med Micke nån dag om Tomten, och att jag skrev något i skoltidningen på gymnasiet om just Tomten. Nu när jag sitter vid datorn hemma hos mina föräldrar letade jag igenom arkiven (Copernic Desktop Search är för övrigt otroligt bra att göra det med) och hittade den här texten:


(Senast ändrad 2003-12-14 16:32:40)
Tomten finns!

Det är ju snart jul och då kommer ju givetvis frågan om tomten upp. Finns det en glad gubbe i röda kläder som inte har något annat för sig på jul än att dela ut presenter till de barnen som varit riktigt snälla, eller är det hela en myt?

Jag slutade tro på tomten när jag var fem år. Pappa var sjuk innan jul och det glömdes bort att låna in en tomte till jul, (mina föräldrar brukade be någon jobbarkompis att agera tomte på julafton för att göra det hela så trovärdigt som möjligt). Det hela slutade med att min moster fick rycka in och spela tomte, och jag skyller än idag på henne när någon frågar varför jag slutade tro på tomten. Egentligen borde man kanske inse att när man fyllt fem år är man inte så lättlurad längre, och att det antagligen hade blivit likadant om någon annan varit tomte.

Jag kommer också ihåg att vi alltid ställde ut ett fat med gröt till tomten, och gröten försvann alltid! Senare har jag ju förstått att vi hade en riktigt lycklig hund varje jul som fick en egen tallrik gröt utanför dörren. Givetvis var det ju han som åt upp den, och det visste ju mina föräldrar mycket väl att han skulle göra.

Det här året kommer jag att fira jul med mitt kusinbarn som är tre år. Det betyder att jag även i år kommer att få se en tomte dela ut paket. Kanske återkommer den där härligt barnsliga julkänslan som man bara kan få med en riktig tomte.

Du har säkert läst alla (mer eller mindre) vetenskapliga undersökningarna på nätet där man räknar på om tomten finns eller inte. Man räknar ut att tomten har ungefär en tusendels sekund på sig i varje hus han besöker och med den hastigheten är släden tvungen att färdas 3000 gånger ljusets hastighet. Jag vill bara påminna om hur många ”bevis” det finns för att månlandningen aldrig skulle ägt rum och vill jämföra med det. Där påstår man att flaggan inte kan fladdra eftersom det inte finns luft på månen och så vidare.

Sedan ska jag försöka våga mig på ännu en jämförelse. Tänk dig Gud. Hur många bevis finns det inte mot en Guds existens? Världen skapades på sju dagar. Visst, och grisar kan flyga. Vad är det som säger att Gud existerar men inte Jultomten?
Okej, du kan ju givetvis säga att du inte tror på någon av dem, men förklara ändå för mig varför bibeln (som är världens mest sålda bok) har blivit klassad som trovärdig av så många samtidigt som alla avfärdar tomten som ett fantasifoster?

Vad är det som säger att vi måste sluta tro på tomten bara för att vi blir äldre? Kan han inte finnas där och skänka lite extra julglädje

Nu säger jag inte att du inte ska köpa några julklappar i år och istället vänta på att tomten ska göra jobbet, utan tänk istället på att tomten kanske står för något annat. Kanske är jultomten mer en symbolisk person som står för julefrid och glädje, hur ska man annars förklara varför de flesta är gladare och mer hjälpsamma på jul?

Kanske finns det en tomte som vakar över oss även då vi slutat tro på honom?


Saknar nog tomten lite. Vi brukar ha tomte när vi firar jul med min kusin (som numera har två barn) och det är nog tomten som står för en hel del av julstämningen.

Jag antar att det här pusslandet hör julen till. Imorgon ska vill pussla ihop farmor och farfar med julklappar och mat. Jag vill se Karl Bertil också, det var så längesedan. Vi får se hur det blir.

Just nu längtar jag faktiskt ännu mer till nyårsafton. Det ska bli underbart.

Inga kommentarer: